Gud vad allting känns jobbigt nu, jag har inget tålamod för någonting just nu.. Tårarna bara rinner och rinner, det finns några få enstaka som förstår mig, men alla dom andra, min mamma tex?! Jag tror aldrig att jag varit så ledsen och besviken på en annan människa förut. Jag vill bara krypa ur skinnet och försvinna för ett tag.. :(
Puss Ellinor.